Trots att magsjukan verkar ha gett med sig sov barnet absolut bedrövligt inatt. En gång i timmen vaknade han och vrålade som om det fanns fara för livet. Yrvaket och fortfarande halvt i sömn försökte jag desperat med nappar, välling, nallar och allt jag kunde komma på - helt utan resultat.
Imorse när jag lyfte barnet ur sängen kände jag knappt igenom honom. Någon har under natten bytt min lilla kille mot en alien med uppsvullet ansikte och igenmurade ögon, knappt möjliga att öppna under lagret av var och forsande tårar. Jag var hemma igår, idag är det pappans tur... och det är bara att pallra sig iväg till doktorn. Ibland är det bra skönt att jobba!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar